Den dementa kvinnan som blev våldtagen på vårdhemmet omnämndes som kund (Uppdrag Granskning i onsdags).
Kund!! Smaka på ordet.
Låter som någon köper ett paket ärtor.
För mig som sjuksköterska är ordvalet illavarslande. Avståndstagande.
Kunder behöver man inte skydda. De får skylla sig själv om de köper fel produkt, vid fel tillfälle och på fel plats.
Av sekretesskäl kunde inte ledningen se till att den misstänkte våldtäktsmannen flyttades från den våldtagna.
Sekretess!
Ledningen gömde sig bakom ordet sekretess. Struntade i att agera – det var ju inte så farligt.
Sjuksköterskan som blev uppringd av nattpersonal var inte intresserad av att kolla upp eventuella skador efter våldtäkten – det var ju inte så allvarligt.
Samtliga inblandade var utbildade kvinnor som visade på ett djupt förakt för ”kunden”. Ingen kom till hennes hjälp. Eller hennes familj.
Vad är det som gör att kvinnor behandlar en utsatt kvinna med sådan arrogans?
Det är Akademiska sjukhusets psykiatriska klinik som följt 201 kvinnor med mycket svåra ätstörningar under 14 år.
23 av kvinnorna (11 procent) avled under perioden.
Nio begick självmord, sex dog av svält och åtta av ”andra orsaker”. Sex av kvinnorna var under 30 år.
Agneta Rosling, överläkare framhåller att det inte finns ökad risk för självmord för de som inte har ett missbruk eller tidigare självmordsförsök bakom sig samt aldrig haft ett BMI under 13.
Enligt Riksföreningen mot Ätstörningar drabbar Anorexia Nervosa i huvudsak unga kvinnor med stark viktfobi och som bygger upp sin identitet genom svält.
Prestationsångest är ofta inblandat.
DN skriver om Maja, 13 år som rasade 16 kilo i vikt på två månader. Hon vägde 32 kilo när anhöriga vädjade om tvångsvård, förgäves. Maja vägde två kilo för mycket!
Tre dagar senare hoppade hon ut från ett fönster och blev förlamad från midjan och neråt.
Psykologen Louise Högdahl (Kunskapscentrum för ätstörningar)säger att de flesta som lider av ätstörningar inte är underviktiga och att det då är svårt för omgivningen att reagera på sjukdomen.
Störst risk att drabbas av ätstörningar har man i åldern 13-30.
Riskfaktorer: samhällsideal, genetik och tidigare mobbning.
Enligt Kunskapscentrum för ätstörningar finns det cirka 100 000 personer som lider av ätstörningar. Anorexi: aptitlöshet. Anorexia nervosa: avsiktlig självsvält. Bulimia nervosa (ofta bara bulimi): hetsätning
Varför får inte tjejerna (eller killarna) den hjälp de behöver.
Resursbrist helt enkelt. Det finns inga pengar.
Vår regering prioriterar skattesänkningar.
Med minskade skatteintäkter, privata vårdbolag som ägs av riskkapitalister vilka inte betalar skatt på miljoninkomster urholkas sjukvårdsbudgeten.
Det gäller inte bara vården, det gäller ”vård, skola och omsorg”.
Svenska folket vill ha mer i plånboken och kräver samma vård som tidigare.
Matematiken går inte ihop.
Jag är övertygad om att detta bara är en början på en total omvandling.
Det kommer att sluta med att vi har samma system som i USA. De enda som får tillgång till 100-procentig vård är de som har råd med privata sjukförsäkringar.
Resten får klara sig bäst de kan.
Hon kallades Miss A och var 17 år.
Hon var 165 cm hög och vägde 37,19 kg (82 pounds).
En mager tjej alltså.
Läkare hade försökt hjälpa henne med en massa olika hopkok med innehåll av bland annat kvicksilver, jod och andra suspekta ämnen.
För oss förståliga skäl funkade det inte.
På den tiden ansågs ätstörningar vara ett tecken på hysteri och galenskap. (Ordet hysteri kommer från det latinska hysteria som betyder livmoder).
Drottning Victorias personliga läkare Sir William Withey Gull tog sig an fallet.
Till skillnad från sina kollegor trodde han inte att Miss A var galen.
Hon vårdades hemma under två år med en mycket ”strikt matkontroll”. Det vill säga en sjuksköterska såg till att Miss A regelbundet åt ägg, fisk, oljor, kyckling och soppor med grädde i). Hennes vikt ökade till 58 kilo (128 pounds).
Den 24 oktober 1873 presenterade han fallet ”Miss A” för Clinical Society of London i ett dokument med titeln “Anorexia Nervosa (Apapsia Hysterica, Anorexia Hysterica)”.
Det var första gången diagnosen Anorexia Nervosa användes.
Det har gått 138 år och nästan ingenting i Gulls behandling av Miss A har förändrats.
Det är fortfarande livsmedel som är medicinen. Mycket livs-medel!
Den sjuttonde november fick vi kunskap om Christina Hedlunds öde.
Hennes dröm om större byst resulterade i att hon fick svåra hjärnskador. Läs tidigare inlägg.
Bild från Svt
Dagens UppdragGranskning handlar om Kicki Nilsen.
Precis som Christina kontaktade Kicki Jörgen Petersen och Medica Travel för att få hjälp med en operation i Polen.
Kicki ville gå ner i vikt och beställde en ”magsäcksoperation” genom titthålskirurgi (laparoskopi).
(Än så länge vet jag inte vilken typ av operation som planerades och utfördes. Den enklare gastric banding eller den större gastric bypass).
Väl på plats fick hon veta att kirurgen ändrat sig och ville utföra operationen genom att öppna buken.
Tyvärr accepterade Kicki.
Det är stor skillnad att genomföra en operation via titthål än via öppen kirurgi. Riskerna för komplikationer är naturligtvis mycket större vid det senare.
Kicki drabbades av svåra komplikationer som septisk chock (blodförgiftning) och ARDS (chocklunga)
Efter 17 dagar i livshotande tillstånd, ytterligare operationer vände det och en månad efter den första operationen kunde hon återvända till Sverige där fler operationer väntade.
I Sverige finns det följande kriterier för en gastric bypass-operation:
man ska ha ett BMI på 40 eller högre men vid överviktsrelaterade sjukdomar kan man rekommendera operationen redan vid ett BMI på 35.
Patienten ska ha försökt att gå ner i vikt genom konventionella metoder tidigare men misslyckats.
Vilka kriterier det finns i Polen har jag inte lyckats få fram.
Vägde Kicki tillräckligt mycket för en avancerad magsäcksoperation?
Fick hon information om varför kirurgen ändrat sig när det gällde operationsmetod? De ökade riskerna?
Det är dyrt och riskfyllt att bli vacker via billig sjukvård!!
30-åriga Christina hade pratat länge om att göra en bröstförstoring.
När hennes bröllop närmade sig ville hon inte vänta längre.
Hon kontaktade Medica Travel och åkte till Gdansk i Polen för operation.
Efter operationen förstod pojkvännen Benny att något var fullständigt fel.
Christina hade låg puls och hennes ansikte var blått, ett tecken på syrebrist.
Hon var inte kontaktbar.
En stund senare fick Christina andnings- och hjärtstillestånd..
Eftersom ingen läkare fanns på plats började två sjuksköterskor med HLR (HjärtLungRäddning) och lyckades få igång både andning och hjärta igen.
Timmarna gick men Christina vaknade inte.
Sex timmar efter hjärtstilleståndet fördes Christina till en akutmottagning – tvärs över gatan.
Hon kopplades till respirator (andningshjälp). Anhöriga fick inga besked – bara att läget är allvarligt.
Fem dagar senare transporterades Christina till Malmös Universitetssjukhus.
Där konstaterar man en utbredd skada på hjärnbarken.
Det betyder att Christina aldrig mer kommer att vakna.
En önskan om större bröst ändade Christinas själsliga liv. En katastrof för familjen!
Den ansvarige på Medica Travel Jörgen Petersén har inte kunnat/velat ge Benny ett svar på frågan: VAD HÄNDE?
Skulle jag som intensivvårdssjuksköterska hoppa upp på operationsbordet om det gällde något annat än hot mot mitt liv. Nej!
Det finns inga enkla ingrepp!
Men OM behov av plastikoperation skulle uppstå så skulle jag hämta så mycket information det överhuvudtaget är möjligt på Internet. Inte minst om skador!
Sedan skulle jag kontakta HSAN (Hälso- och Sjukvårdens AnsvarsNämnd) för att kontrollera om plastikkirurgen eller narkosläkaren blivit anmälda tidigare, om så är fallet skulle jag välja någon annan.
Har du som drömmer om en plastikoperation tänkt tanken att något kan gå väldigt fel under operation? Skrämmer det dig?
Kastrering av kvinna (man tar bort friska organ).
Kastrering är det samma som profylaktisk ooforektomi.
Profylaktisk = förebyggande, ektomi = ta bort, hysteria = livmoder, opher = äggstockar, profylaktisk ooforektomi = både äggstockar och livmoder opereras bort trots att organen är friska.
Varför kastreras kvinnor? För kastrering: Gamla traditioner, så har man alltid gjort. När man ändå är där. Risken för äggstockscancer. Mot kastrering: Man ska inte ta bort friska organ. Äggstockarna producerar viktiga hormoner. Risken för äggstockscancer är relativt liten (2 procent).
När livmodern opereras bort är risken stor för urininkontinens om kvinnan opereras före klimakteriet eller barnafödsel. Få kvinnor får denna information.
Varje år opereras 8 000 kvinnor. I 90 procent av fallen är sjukdomarna godartade t.ex. blödning eller muskelknutor.
Om äggstockarna opereras bort eller skadas under en hysterektomi försvinner nästan allt östrogen och nästan häften av testosteronet i kroppen (produceras i äggstockarna). Testosteronet påverkar sexualiteten, energin, livslusten, muskulaturen och benstommen.
I slutet på januari (2010) berättade HelaGotland om en kvinna som fått rekordstort skadestånd efter en operation på Visby lasarett då läkarna opererat bort äggstockar, äggledare och livmoder trots att organen var friska. Skadestånd 100 000 kronor.
Alternativen till invasiv kiturgi. Lösningen på kvinnliga besvär ligger inte att tillgripa onödiga, omfattande operationer utan i att träffa säkrare, mindre inkräktande, naturligare val, som främjar kvinnans förmåga att hela sig själv.
I Sverige stympas och kastreras tusentals kvinnor årligen slentrianmässigt. Trots sjukvårdslagen envisas vissa läkare att operera bort friska organ utan att informera patienten.
I lagen om yrkesverksamhet på hälso-och sjukvårdens område i 2 kapitlet § 1 står bland annat:
”En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso-och sjukvård. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt”.
Och i § 2: ”Den som har ansvaret för hälso-och sjukvården av en patient ska se till att patienten ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.”
200 000 lider av kroniskt trötthetssyndrom. 80 procent är kvinnor. Det finns ingen medicinsk förklaring eller vård.
Kvinnor med hjärt-kärlsjukdomar drabbas av sämre vård, fler komplikationer och högre dödlighet än män då forskning i stor utsträckning har genomförts på män.
Hjärt- lung fonden försöker ändra på detta och har startat Go Red för att öka forskningen på kvinnor.
Kvinnor med hjärtinfarkt får vänta längre på undersökning.
Flera studier visar att kvinnor får vänta längre på operation än män.
Kvinnors besvär beskrivs oftare som diffusa beroende på att kunskaperna om kvinnans kropp och sjukdomar är lägre.
Kvinnor använder mer läkemedel än män. Trots det är läkemedlen ofta utprovade på män och männens läkemedel kostar mer per recept.
Depression betraktas som en kvinnosjukdom. Det resulterar i att mäns depressioner inte upptäcks (fler män än kvinnor begår självmord).
Vid Danderyds sjukhus undersöktes varför tvättsäckarna fortare blev fulla i herrarnas duchrum. Förklaringen var att män med psoriasis och eksem fick hjälp med ljusbehandling och smörjning. Kvinnor med samma dignos fick ett recept och smorde in sig själva när de kom hem.
Om kvinnor fått samma behandling som män skulle behandlingskostnaderna ökat med mer än 350 000 kronor. Om männen behandlades som kvinnor skulle besparingarna ha blivit 310 000 kronor. (2003). Artikel: Genusskillnad in på bara skinnet / Läkartidningen
Varför denna ojämlikhet? Enligt Sveriges Kommuner och Landsting visar sjukvården helt enkelt på olika förväntningar inför den patient man möter.
Sammanfattning från en artikel i tidningen Fönstret:
Kvinnor under 50 år har mer än dubbelt så hög dödlighet i hjärt- kärlsjukdom som män.
Kvinnliga med hjärtinfarkt får vänta längre på undersökning och EKG-tagning än män.
Män har 1,5 gånger större chans att få by-passoperationer än kvinnor.
Kvinnliga hjärtpatienter får i genomsnitt vänta 10 minuter längre på ambulans.
Efter beslut om hjärtoperation får kvinnor i genomsnitt vänta ett dygn längre än män innan operationen genomförs.
Kvinnor får sämre efterbehandling vid stroke.
Kvinnor med gråstarr ser sämre än män, när de väl opereras.
Kvinnor med artros är mer handikappade än män, när de väl opereras.
Mäns läkemedel kostar mer per recept.
Kvinnor får vänta längre på dialys och njurtransplantation.
Var tredje kvinna avstår från att söka vård för att inte upplevas som klagande.
Fler än hälften har avstått från läkarbesök för att inte uppfattas som hypokondrisk.
Åtta av tio kvinnor har blivit förolämpade i mötet med sjukvården.
När kvinnor söker sjukvård blir de gnällkärringar och tas inte på allvar visar flera rapporter.
Kvalitetsbrist och dåligt bemötande är vanligt.
Därför är 60 procent av alla anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) gjorda av kvinnor.
Förr skrev doktorn föraktfullt SVBK i journalen.
Det står för ”sveda-, värk- och brännkärringar”.
Uttrycket användes när läkaren inte kunde diagnostisera mer eller mindre diffusa smärtsymtom. Det var naturligtvis inget fel på ”läkarens kunskaper o/e intresse” och genom ordvalet överfördes ”problematiken” på kärringarna.
”SVBK” upphörde i stort sett när patienter fick rättighet att läsa sina journaler. Men föraktet från en del manliga läkare lever kvar (ingen ovanlig jargong mellan manliga läkare).
Ett annat skäl till minskningen av ”diagnosen SVBK” var förmodligen att andelen kvinnliga läkare ökade.
Senare har ”SVBK-kärringar” blivit diagnostiserade som bland annat endometrios, fibromyalgi, östrogenbrist och belastningsskador.
Fler kvinnor än män är sjukskrivna.
Under första halvan av 2008 betalades det ut 14,5 miljoner nettodagar sjukpenning till kvinnor och 9,2 miljoner till män.
Eftersom det saknas kunskaper om faktorer som påverkar återgång i arbete och om konsekvenser av att vara sjukskriven, och om positiva och negativa konsekvenser skiljer sig åt för kvinnor och män har regeringen beviljat: Karolinska Institutet 10 miljoner kronor för projekt om sjukfrånvaro och förtidspension. Projektet ska slutredovisas till regeringskansliet senast 31 mars 2011. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) 6 miljoner för att genomföra projekt om kvinnors sjukskrivning. Redovisning till regeringskansliet senast 31 januari 2011.
Ny studie visar att behandlingen för klimakteriebesvär med östrogen + gestagen inte bara ökar risken för bröstcancer med spridning till lymfkörtlarna utan också att bröstcancern blir dödlig.
Förra året visade samma forskare i en rapport i The Lancet att samma kombination av läkemedel ledde till en ökad dödlighet i lungcancer dock inte till någon ökning av lungcancer.
Sedan tidigare har man sett att ö+g även höjer risken för hjärtinfarkt och stroke för kvinnor som tagit pillren i genomsnitt 5,5 år.
I februari 2009 rapporterade Chlebowski och hans medförfattare att risken för bröstcancer minskade markant två år efter avslutad behandling.
Jag har skrivit om detta tidigare: Klimakteriet/Behandling – OBS! Läkemedlet Femoston.
Forskare i Taiwan scannade hjärnan på 32 kvinnor som rapporterat måttlig till svår mensvärk. Därefter analyserades hjärnans anatomi och man upptäckte avvikelser i hjärnans grå substans.
Avvikelserna innebar en ökning av antalet celler i de delar av hjärnan som tros vara inblandade i smärtbearbetning.
Mensvärk verkar påverka hjärnan på samma sätt som kroniska smärttillstånd och gör hjärnan mer känslig för smärta.
Mycket mer än så här vet man inte i dag. Forskningen kommer att fortsätta och ge ny information.
Har jag svår mensvärk påverkas hjärnan och blir mer smärtkänslig.
Jag tar en pilla, värken släpper men undviker jag hjärnförändringen?
Är hjärnförändringen på gott eller ont?
Det kan ingen svara på än så länge.
